För jag önskar att det som har gjorts aldrig skulle ha varit gjort,
att allt som har sagts aldrig skulle ha blivit uttalat
eller att de tankar som har flugit genom våra huvuden aldrig skulle ha flugit. Någonstans alls.
Men nu är det gjort, uttalat och bortfluget.

Och jag sörjer. Livet och döden. Samtidigt.