FÖR ALLA GLÖMMER MEN INTE JAG
God morgon! Här sitter jag och njuter av mina lediga dagar. Mår ni som ni ska?
Det blev världens missförstånd igår och jag satt i finstaden i några timmar istället.
Och jag gick. Jag gick tills fötterna blödde.
I sex timmar gick jag runt på varenda bakgata och mindes.
Där någon sa något fint till mig, där jag delade ett glas vin med någon,
där jag skrattade tills jag trillade ihop.
Det var så fint och jag blev så glad så jag gick runt och jag kunde inte låta bli att le mot alla fina människor som satt på en uteservering och skapade något fint. De flesta tyckte mest att jag var konstig, men det var några som blev glada tillbaka. Som en gammal man som delade ut kattmat till katterna, och det var så fint så jag tog ett danssteg eller två.
Update: Jag kom hem med en sån fin känsla igår så jag tror att jag åker tillbaka idag igen.
Och strosar på avenyn i den stad där jag hör hemma.
Fast lite senare, för jag vill inte slösa bort den fina solen på ett tåg.